vilken emma?

Svar: Eftersom jag inte vet vem du är och varken gav ut blogg eller mail så kan jag tyvärr inte svara riktigt på den frågan. Jag skriver inga efternamn i min blogg, om inte personen går med på det eller om det är mitt eget. Men jag antar att du vet vilken jag pratar om. en person som stod Jossan väldigt nära och som jag tror att jag började bli väldigt bra vän med innan det hände så mycket skit. Hoppas att svaret duger för det är det bästa jag kan ge dig :)

Nu ska jag in på mitt rum och städa lite. Bädda rent, sortera bort ett massa skit på skrivbordet som jag vill slänga och rensa alla spel och filmer i vardagsrummet. Sen efter det får vi se vad dagen har att erbjuda...

Idag var det en mamma på dagis som berättade att hennes son hade börjat prata om mig konstant. "lizette hit och Lizette dit". Men i början hade han sagt rosett, men sen hade han lärt sig att jag heter Lizette. Det känns så kul att jag har kommit barnen så nära att de till och med pratar om mig hemma. och kramar får jag också, massvis! Och snart slutar jag, och då kommer jag knappt få se dom igen, det känns sorgligt. På måndag ska jag sätta upp en lapp på dagis med en bild på mig, också ska jag höra om det är någon som behöver barnvakt på kvällar eller helger, då barnen inte går på dagis. Eftersom jag bara blir hemma i sommar så kommer jag ha mycket tid att vara barnvakt, också känns det skönt att känna att jag i alla fall kommer ha lite pengar att leva på.

Jag har aldrig riktigt kommit underfund med varför mannens och kvinnans sexualdrift skiljer sig så mycket. Jag har aldrig heller förstått det där med Venus och Mars. Jag har aldrig kommit underfund med varför männen tänker med huvudet och kvinnor med sina hjärtan.

Till exempel en kväll förra veckan gick min flickvän och jag till sängs. Passionen börjar glöda i sovrummet, När hon till sist säger:

- Jag känner inte för det, jag vill att du bara ska hålla om mig.

Jag sade:

- VA??!! vad var det där?!

Så säger hon dom orden alla pojkvänner fasar att höra:

- Du är inte tillräckligt i kontakt med mina emotionella behov som kvinna, för att jag ska kunna tillfredsställa dina fysiska behov som man.

Hon besvarade min frågande med att säga:

- Kan du inte bara älska mig för den jag är och inte vad jag gör för dig i sovrummet?

När jag förstod att inget skulle hända den natten så somnade jag. Nästa dag så tog jag ledigt från jobbet för att vara med henne. Vi gick ut och åt en fin lunch och gick och shoppade i ett stort, stort shoppingcenter. Jag gick med henne i affärerna när hon provade flera olika verkligt dyra klädesplagg. Hon kunde inte bestämma sig vilken hon skulle ta, så jag sade åt henne att vi tar alla. Hon ville ha skor som komplement till hennes nya kläder. Så jag sa att vi får köpa ett par till varje ensemble. Vi gick sedan till juvelavdelningen där hon valde ut ett par diamantörhängen.

Tillåt mig säga..... Hon var så upphetsad! Hon måste ha trott att jag var ett steg från mentalsjukhuset. Jag började tro att hon testade mig när hon frågade om hon kunde få ett tennisarmband, när hon inte ens kan spela tennis. Jag tror att hon trodde jag var knäpp när jag sa:

- Det går bra älskling.Hon var nästan nära sexuell tillfredställelse av allt shoppande. Med ett jättestort leende sade hon till sist:

- Jag tror att det är allt älskling, vi går och betalar.

Jag kunde knappt hålla mig när jag till sist sade:

- Nej älskling, Jag känner inte för det.

Hennes ansikte blev helt vitt och hennes haka föll till marken med ett förvånat:

- VA?

Jag sade sedan:

- Älskling, jag vill bara att du håller sakerna en stund. Du har inte tillräcklig kontakt med mina finansiella behov som man, för att jag ska kunna tillfredställa dig som kvinna.Sedan när hon såg ut som om hon skulle döda mig, fortsatte jag:

- Varför kan du inte älska mig som den jag är istället för dem saker jag köper åt dig?

Tydligen kommer jag inte att ha sex ikväll heller...

Hampus. Hampus är det underbaraste som finns, och jag är så glad över att få vara en del av hans liv. Han föddes för 7 månader sedan och det finns inga ord som kan beskriva min kärlek till honom. Det är synd att vi inte träffas så jätteofta, men det blir så när man bor så pass långt bort ifrån varandra så att man måste åka buss. Jag har inte alltid tid, och särskillt inte nu då jag har praktik här i forsbacka och aldrig ens åker förbi Valbo. Idag var det 8 dagar sedan jag träffade Hampus och det känns som en hel evighet. Jag läste på facebook att han hade fått sin första tand för några dagar sedan. Jag längtar tills jag ska få se den med. Jag älskar Hampus jättemycket och är glad över den relation vi har fått. Vill aldrig förlora honom.!

Zumba. Jag började med att dansa zumba för snart ett halvår sedan. I början trodde jag att det bara var skräp, men insåg sedan att det kanske var värt ett försök. Redan efter man har dansat i 10 minuter blir man alldeles varm och svettig. Det är otroligt kämpigt att dansa dom där 40 minuterna jag gör, och det är nästan omöjligt att dansa längre än det. Tyvärr är jag så otränad att jag får väldigt mycket träningsvärk i ryggen och höfterna när jag dansar zumba, men det brukar gå över nästa gång jag dansar igen. Så dansar man varje dag, så slipper man träningsvärken helt. Under den perioden jag dansade zumba som mest började jag drömma om att bli en sån där tränare som står där framme och lär ut till de andra. Så typiskt att jag alltid tror att jag är bättre än vad jag är. men om jag går ner tillräckligt i vikt och och jag tränar hårt så är det inte omöjligt. Dansa zumba är det roligaste sättet att träna på tycker jag. För det första är det roligt, sen så bränner man mycket fett och bygger lite muskler. Förut efter jag hade varit ett tag i Sätra och vi hade dansat Zumba varje dag, så kände jag att mina vadmuskler hade blivit större och hårdare. Att dom blir större kanske inte är så positivt. Men att dom blir starkare är ju bra. Plus att om jag bränner fett samtidigt som jag bygger muskler så blir jag "fastare". Hade jag bara bränt fett så hade det mer blivit dallerhud.

jag vet att det finns så många som skulle kunna säga att musiken är deras allt. Att de inte skulle överleva utan musik. Jag har länge tyckt att det bara är löjligt. Det är klart att man överlever utan musik liksom. Allt man behöver är ju att äta, sova, andas osv.. Men jag förstår verkligen nu sedan några år tillbaka (speciellt de sista två åren) att musik verkligen KAN betyda så mycket. Utan musik idag, skulle jag inte leva mitt liv fullt ut.

När jag var ungefär sex år gammal så började jag att sjunga i kör. Det höll jag på med tills jag gick i 8:an. Sen tog jag några års uppehåll, men i andra ring (har jag för mig) så började jag att sjunga några månader i kör igen. Men det tog inte lång tid alls innan jag fattade att det inte var så jag ville ha det. Visst, jag tycker att det är jättekul att sjunga i kör. jag skulle gärna börja sjunga igen om några år, men jag nöjer mig inte bara med det.

När jag gick i 7:an fick jag för första gången i hela mitt liv höra att jag verkligen var bra på att sjunga. Jag tänkte inte så mycket mer på det på några år, men sen första året på gymnasiet så började jag sjunga lite med en klasskompis. Jag minns hur det började. jag skulle följa med honom till en musikaffär, han skulle kolla på en gitarr. Han började spela på en låt, och jag insåg att jag kunde låten, så jag sjöng lite med honom. Så frågade han om jag kunde en annan låt, och sen lärde han mig fler låtar. Han skrev ner texterna åt mig, jag lärde mig dom och sjöng sedan dom till hans gitarr. efter att vi hade hållt på och träffats på den där musikaffären i några månader, så bestämde vi oss för att börja träffas efter skolan i musiksalen. Vi hade ca 10 som vi alltid körde. några av dom var: "hallelujah", "oh boy", "kom änglar", "i´m yours". När vi hade hållt på så några månader så bestämde vi oss för att vi ville spela in en julskiva. Så några andra i klassen hjälpte oss med det, eftersom vi behövde både bas, trummor och ibland en till sångare. Så vi övade in några jullåtar, men sen sket det sig. Vi tog ett uppehåll ett tag, men jag och min gitarrkompis gav inte upp. han hade skrivit en massa låtar som vi skulle tävla med. Allt gick skitbra tills han kom på att han inte kunde vara med i tävlingen. Ännu en sak som sket sig.

jag sjunger fortfarande, varje dag. när jag är ledsen och behöver bli glad så sjunger jag. När jag är glad och vill sprida min glädje så sjunger jag. sen sjunger jag mycket för att jag känner att det är viktigt, så man inte glömmer bort. om jag tar uppehåll så låter rösten sämre tycker jag. men den största anledningen till att jag sjunger, det är för att det får mig att må bra. Den är den enda riktiga stunden då jag får vara precis den jag är.